På väg.

Just nu sitter jag på flygplatsen i Bangkok och försöker få tiden att gå. Jag lämnade Mae Sot kl 08 i morse, vilket betyder 03 i Sverige och landar 15 i morgon, vilket innebär 36 timmar på resande fot. Känner mig inte som en nyponros direkt. Jag har dock inhandlat en parfym efter mycket luktande och sprutande, så just nu luktar jag nog som en parfymfabrik.

Jag kan verkligen inte fatta att jag landar i Sverige i morgon, känns jättekonstigt.

Sista

Jag har precis varit och vinkat av PT som åkt till sitt Camp för att sedan åka till Canada. Nu sitter jag i mitt mycket stökiga rum och funderar på hur jag ska kunna få ner allt i en väska och hur jag ska orka göra allt jag måste hinna med i dag.

sedan sist har vi haft avskedsmiddag på kontoret och jag ska åka förbi och krama tjejerna för en sista gång senare i eftermiddag.

KMP fyllde år i tisdags och det firade vi med lite mat och sedan gick vi på Queens market och kastade pilar och vann värdelösa priser och åt lite friterade insekter.

Igår var vi ute på sista middagen på Aiya och sen biljard på kungs och senare också allsång på Thaime´s och givetvis nattamat på nightmarket på vägen hem.

Mina Favoritkillar i Mae Sot, PT och Matt

sista, sista. Mycket sista just nu. Det är tungt att lämna detta.

Sista hela helgen i Mae Sot

Det har varit en slitsam helg med för mycket skoj på schemat. I fredags var jag, Phoe Thein, Tommy och Brandon på rock konsert, men vet inte riktigt om det var så mycket rock över konserten eftersom att alla satt vid bord coh åt och drack samtidigt, inte mycket headbangande. Det var tydligen en väldigt känd Thaigitarrist som konserten gällde och jag måste erkänna att han var mycket imponerande och det hela slutade givetvis med att tre galna faranger står framför scen och dansar och vi lyckades till och med få med oss några thai i svängarna.

På lördagen anordnades ett going away party för PT som åker till Canada nästa vecka och kvällen slutade på Thaime´s ännu en gång där jag deltog i allsång framåt småtimmarna, men förhoppningsvis har alla hunnit förtränga min sångröst till nu.

8 8 88

Idag är det tjugo år sedan studentupproret i Burma slutade i blodbad efter att militären öppnade eld mot demonstranterna. Det är idag vi ska minnas dessa studenter som föll offer för juntans förtryck. Vi ska inte glömma de människor i Burma som dagligen kämpar för att överleva i ett land som styrs av generaler med järnhand, där ordet demokrati inte ens existerar på burmesiska utan man tvingas använda det engelska democracy. Ett land där yttrandefrihet inte finns.

I all denna OS yra ska vi inte glömma människorna i Burma och inte heller glömma att generalerna i Burma stöds av den kinesiska regeringen, vi ska inte heller ignorera det faktum att den kinesiska regeringen utsätter sina egna medborgare för godtycklig övervakning och censur, där internetanvändare fängslas för att de bloggar om "fel" saker¨. Bristen för mänskliga rättigheter är påtaglig och Kina utövar dödsstraff som straffmetod mot icke-våldsbrott som tex korruption.
___________________________________________________

Här kommer lite tänkvärd läsningen en dag som denna:

Debattartikel i Aftonbladet av karin Strandås och Khin Ohmar om Burma.

Tuffa Friidrottare som protesterar mot Kinas brist på mänskliga rättigheter.

Våran vän Aung Moe Zaw här i Mae Sot, ordförande för DPNS, var en av de som mötte George Bush för en lunch i Bangkok igår.

En något överstylad Laura Bush besökte Mae La camp och Mae Tao clinic i går, hon hade sin dotter Barbra som sällskap, som fyrar av ett lite för stort leende för att det hela ska vara trovärdigt.

Bloggat; Catti uppmanar till samling på Mynttorget i Stockholm kl 20 för att minnas Burma. Raul ge bakgrundsfakta till dagens minneshögtid. Frida bojkottar OS invigningen.

Sverige närmar sig med stormsteg

nu börjar det bli farligt nära hemresan till Sverige och jag har hört att det regnat mycket i Sverige de senaste dagarna och tro fan det, det är det svenska vädret som förbereder sig på min hemkomst, jag är nämligen ganska säker på att det kommer fortsätta regna när jag kommer hem, åka från regn till regn.

Annars försöker jag hinna med det jag ska, vi försöker planera en Hej Då fest för Phoe Thein som åker till Kanada dagen efter mig och sedan måste jag försöka anordna någon form av going away aktivitet på kontoret.

Planen är iallafall att lämna Mae Sot nästa söndag morgon och åka till Bangkok med morgonbussen eftersom att mitt plan går 00.45 på söndag kvällen. Så det blir ingen shopping i Bangkok denna gång, vilket innebär minimalt med presenter till nära och kära, men ni överlever nog, ni får ju träffa mig! jippi! Eller?