Stoooor match blev liten...

Jaha, igår bänkade vi oss på Aiya, en burmes restaurang, för att kolla på fotbollen tillsammans med de som äger och jobbar där, de är nämligen inbitna fotbolls fans och följer allt. Den ena killen berättade att hans hobbies är fotboll och golf. Han var dock lite besviken eftersom att missade sista VM: et eftersom han satt i fängelse i Burma. Hmm, undra vad jag gjorde....jo, just ja, jag satt och drack öl på en uteservering i Örebro. Livet är rättvist...

Jäkla skitmatch iallafall, mål i 92:a minuten är INTE kul och att sätta in Källström i 85:e minuten är inte ok någonstans.

Närkontakt med polisen.

I dag hade jag min första närkontakt med den satans korrupta och idiotiska poliskår som finns i Mae Sot. Vanligtvis bryr de sig inte ett dyft om vad vi västerlänningar gör, vi står liksom över lagen här på något vis. Det är vi på första plats, sedan thailändarna och längst ner på listan kommer burmeserna. I allafall så var jag och Phoe Thein ute och åkte i dag och vi åkte förbi polisen, som så många gånger förr utan att de lyft ett finger, men just idag var de inte på det humöret och de stoppade oss och började ställa frågor om hjälm, pass och körkort och allt möjligt. Det hela slutade med att de tog nycklarna och vi fick en böteslapp för att han inte hade något pass och för att jag inte hade någon hjälm. Sedan fick han snällt gå och betala på polisstationen och jag väntade, förbannad som tusan.

Polisen är så jäkla okonsekvent att det är sannslöst, ibland är de ute och patrullerar av bara tusan och stannar varenda sate se ser och hittar då alltid något att bötfälla någon för, andra dagar kan du lika gärna köra förbi fyra personer på en motorbike och ingen bär hjälm och de bryr sig inte alls. Det är så frustrerande och man får vara orolig för sina burmesiska vänner så fort de är ute och rör sig runt stan.

I dag är det torsdag och i morgon är det min sista dag av undervisning och det känns minst sagt sorgligt. På tisdag kommer tjejerna att åka tillbaka till sina organisationer för att forsätta sina arbeten och förhoppningsvis efter denna utbildning också ta mer plats och på så sätt sprida sitt kunnande och sina erfarenheter.

Tiden rinner i väg och jag jag vet inte riktigt hur jag ska hinna med allt jag borde, jag måste avsluta min statskunskap kurs och påbörja min sommarkurs i projektledning och samtidigt finns den mångder av arbete som behövs göras här på kontoret. Sen vill jag ju hinna med att njuta lite också.

Festen har börjat.

nu har äntligen fotbolls EM dragit i gång och visst, för att jag inte skulle ha något emot att sitta på en utservering i Sverige och ta en öl och se fotbollen men det är bara att göra det bästa av situationen här i Mae Sot. Igår åkte vi till Thaime´s för att se Kroatien-Österrike och ta mig tusan hade de en engelsk tv kanal så vi slapp thailändska kommentatorer. De plockade fram soffan( kan vara den enda soffan i hela Mae Sot) och vi slog oss ner, underbart. Det enda tråkiga är ju tidskillnaden. den tidiga matchen börjar 23.00 här och den sena 02.00 så morgondagens Sverige match kommer kräva lite eftermiddags sömn kan jag tro.

Heja Sverige!

En månad efter.

Det har nu gått en dryg månaden sedan cyklonen i Burma, mediarapporteringen har minskat kraftigt och både USA och Frankrike har dragit tillbaka sina skepp med hjälp till de drabbade från Burmas kust efter att ha nekats tillträde. Omvärldens intresse har minskat, men i Burma fortsätter den dagliga kampen för överlevnad och här i Mae Sot har flyktningar börjat leta sig hit, de kommer från de hårt drabbade Irrawaddy deltat och från Rangoon och alla har de förlorat någon av sina nära och kära och flera är föräldralösa barn, som just nu bor på MaeTao Clinic eller på något kontor som tllhör de burmesiska hjälporganinsationerna som finns här.

________________________________________

S-studenters Burmablogg om arresteringar och företagen på svarta listan.

Mina elevers blogg

Polis Polis

I dag när jag satt och åt frukost kom den ökända polisbilen förbi, den som ser ut som en barack med galler, i den var ett stort antal burmeser intryckta, vuxna och barn. Det tar bort lite av matlusten minst sagt.

Man kan ju bli förbannad för mindre.

angående olika öden

Jag blir ofta överraskad över det mod och den outtröttliga energi den burmesiska oppositionen har, hur alla kämpar för en bättre framtid och för ett bättre liv. Det finns så många organisationer som är dedicerade till detta och gör ett häpnadsväckande arbete och alla är övertygande om att Burma inom en snar framtid kommer att bli en demokrati.

I denna fascination är det lätt att glömma bort att alla burmeser som finns här bär på otroliga livshistorier som man inte ens önskar sin värsta fiende.

Jag satt och pratade med en av mina allra finaste vänner, P.T, här idag om hans önskningar och hans framtid. Han flydde från Burma för fem år sedan och sedan dess har hans pappa varit här en gång och det vara för bara några månader sedan och det slutade med att hans pappa blev arresterad av den thailändska polisen och hans blev tvungen att åka till polisstationen för att muta dem för att kunna få ut sin far, detta tog självklart hårt på P.T, ingen vill behöva hämta sin gamla pappa på polisstationen, en pappa som har gjort en lång resa för att kunna komma och se sin son för första gången på många år.

Om någon månad kommer P.T att åka till Canada och studera, något han kan göra tack vare att han är en flykting från Burma och han har därför fått ett stipendium som tillåter detta. Nu vill hans mamma gärna komma och besöka honom innan han åker, sin mamma har han inte sett sedan han flydde och att få henne till Mae Sot innebär en massa noggrann planering och självklart vissa risker, risker han inte vill att sin mamma ska behöva ta.

En av P.T högsta drömmar är att kunna sitta och fiska med sin pappa på en strand i hans hemstad och han har en systerdotter han aldrig har träffat, hans barndomsvänner är spridda över världen.

Att kunna se och träffa sin föräldrar och sina syskon är en självklarhet för de allra flesta av oss, att umgås med sina nära vänner är det allra bästa, att veta att alla nära och kära har det bra är viktigt för att själv må riktigt bra. Saker som är självklara för oss är lång ifrån vardag för dessa personer.
______________________________________

Bloggat om Burma; Carina, S-studenters Burmablogg,

Media om Burma; Orback och Brangenfeldt i AiP