På väg.

Just nu sitter jag på flygplatsen i Bangkok och försöker få tiden att gå. Jag lämnade Mae Sot kl 08 i morse, vilket betyder 03 i Sverige och landar 15 i morgon, vilket innebär 36 timmar på resande fot. Känner mig inte som en nyponros direkt. Jag har dock inhandlat en parfym efter mycket luktande och sprutande, så just nu luktar jag nog som en parfymfabrik.

Jag kan verkligen inte fatta att jag landar i Sverige i morgon, känns jättekonstigt.

Sista

Jag har precis varit och vinkat av PT som åkt till sitt Camp för att sedan åka till Canada. Nu sitter jag i mitt mycket stökiga rum och funderar på hur jag ska kunna få ner allt i en väska och hur jag ska orka göra allt jag måste hinna med i dag.

sedan sist har vi haft avskedsmiddag på kontoret och jag ska åka förbi och krama tjejerna för en sista gång senare i eftermiddag.

KMP fyllde år i tisdags och det firade vi med lite mat och sedan gick vi på Queens market och kastade pilar och vann värdelösa priser och åt lite friterade insekter.

Igår var vi ute på sista middagen på Aiya och sen biljard på kungs och senare också allsång på Thaime´s och givetvis nattamat på nightmarket på vägen hem.

Mina Favoritkillar i Mae Sot, PT och Matt

sista, sista. Mycket sista just nu. Det är tungt att lämna detta.

Sista hela helgen i Mae Sot

Det har varit en slitsam helg med för mycket skoj på schemat. I fredags var jag, Phoe Thein, Tommy och Brandon på rock konsert, men vet inte riktigt om det var så mycket rock över konserten eftersom att alla satt vid bord coh åt och drack samtidigt, inte mycket headbangande. Det var tydligen en väldigt känd Thaigitarrist som konserten gällde och jag måste erkänna att han var mycket imponerande och det hela slutade givetvis med att tre galna faranger står framför scen och dansar och vi lyckades till och med få med oss några thai i svängarna.

På lördagen anordnades ett going away party för PT som åker till Canada nästa vecka och kvällen slutade på Thaime´s ännu en gång där jag deltog i allsång framåt småtimmarna, men förhoppningsvis har alla hunnit förtränga min sångröst till nu.

8 8 88

Idag är det tjugo år sedan studentupproret i Burma slutade i blodbad efter att militären öppnade eld mot demonstranterna. Det är idag vi ska minnas dessa studenter som föll offer för juntans förtryck. Vi ska inte glömma de människor i Burma som dagligen kämpar för att överleva i ett land som styrs av generaler med järnhand, där ordet demokrati inte ens existerar på burmesiska utan man tvingas använda det engelska democracy. Ett land där yttrandefrihet inte finns.

I all denna OS yra ska vi inte glömma människorna i Burma och inte heller glömma att generalerna i Burma stöds av den kinesiska regeringen, vi ska inte heller ignorera det faktum att den kinesiska regeringen utsätter sina egna medborgare för godtycklig övervakning och censur, där internetanvändare fängslas för att de bloggar om "fel" saker¨. Bristen för mänskliga rättigheter är påtaglig och Kina utövar dödsstraff som straffmetod mot icke-våldsbrott som tex korruption.
___________________________________________________

Här kommer lite tänkvärd läsningen en dag som denna:

Debattartikel i Aftonbladet av karin Strandås och Khin Ohmar om Burma.

Tuffa Friidrottare som protesterar mot Kinas brist på mänskliga rättigheter.

Våran vän Aung Moe Zaw här i Mae Sot, ordförande för DPNS, var en av de som mötte George Bush för en lunch i Bangkok igår.

En något överstylad Laura Bush besökte Mae La camp och Mae Tao clinic i går, hon hade sin dotter Barbra som sällskap, som fyrar av ett lite för stort leende för att det hela ska vara trovärdigt.

Bloggat; Catti uppmanar till samling på Mynttorget i Stockholm kl 20 för att minnas Burma. Raul ge bakgrundsfakta till dagens minneshögtid. Frida bojkottar OS invigningen.

Sverige närmar sig med stormsteg

nu börjar det bli farligt nära hemresan till Sverige och jag har hört att det regnat mycket i Sverige de senaste dagarna och tro fan det, det är det svenska vädret som förbereder sig på min hemkomst, jag är nämligen ganska säker på att det kommer fortsätta regna när jag kommer hem, åka från regn till regn.

Annars försöker jag hinna med det jag ska, vi försöker planera en Hej Då fest för Phoe Thein som åker till Kanada dagen efter mig och sedan måste jag försöka anordna någon form av going away aktivitet på kontoret.

Planen är iallafall att lämna Mae Sot nästa söndag morgon och åka till Bangkok med morgonbussen eftersom att mitt plan går 00.45 på söndag kvällen. Så det blir ingen shopping i Bangkok denna gång, vilket innebär minimalt med presenter till nära och kära, men ni överlever nog, ni får ju träffa mig! jippi! Eller?

Laura Bush i Mae Sot

enligt Irrawaddy kommer Mae Sot få besök av presidenthustrun Laura Bush den 6-7 Augusti. Den är nämligen under denna tid som presidentparet kommer att besöka Thailand på deras väg till OS invigningen den 8 Augusti. Medans hennes gubbe George kommer vara i Bangkok för att möta burmesiska aktivister kommer Laura att resa till Mae Sot och då för att besöka Mae La camp, vilket är ett av de största flyktinglägrerna för burmeser på den thailändska sidan och hon kommer även att besöka Mae Tao clinic här i Mae Sot. Mae Tao som ofta benämns som Burmas bästa sjukhus, vilket är ironiskt eftersom att det ligger i Thailand.

Det är kanske ingen hemlighet att jag inte är något fan av Bush så jag har väl inga jätte förhoppningar om besöket. Samtidigt bör det väl erkännas att USA har varit drivande i att sätta sanktioner i verket gentemot Burma, senast i onsdags skrev George Bush under en lag som gäller sanktioner om ädelstenar. Jag hoppas bara att deras besök i Thailand och deras kontakt med de burmesiska flyktingarna och aktivisterna kommer att få dem att ställa hårdare krav på den burmesiska militärjuntan. Samt att George tar sitt ansvar och ställer krav på China och deras stöd till juntan under sitt besök i China.

Tiden går

Nu skulle jag egentligen ha varit hemma i Sverige och njutit av sommarvärmen som alla ni andra, men istället sitter jag här i regnet på T-corner och pratar med Maria på MSN. Men allt har sin tid och förhoppningsvis finns de lite sol kvar tills jag kommer hem,så jag får njuta två veckor innan skolan och allvaret börjar.

Sitter mest och pluggar min Projektledningkurs annars på dagarna på olika ställen, med olika sällskap.

Och tänker lite på mat, börjar bli ruskigt sugen på lax, fetaost, grillad kyckling, tzatziki och karamell kungen. Inte nödvändigtvis allt i en röra dock.

Dengue

Självklart var det inte nog med att råka ut för en motorbike olycka till, jag fick även Dengue feber som pricken över i:t.
Det var för veckan som jag fick väldigt hög feber och sov nästan 16 timmar per dygn ett antal dagar och var helt utslagen. På måndagen åkte jag till sjukhuset för att utesluta Malaria och efter fram och tillbaks mellan olika stationer i tre timmar fick jag utlåtandet - Dengue! Have you been to the jungle?. Nej, fick jag förklara, jag som knappt haft ett myggbett sedan jag kom hit, har självklart råkat blivit stucken av en denguemygga. Mina värden var ganska dåliga och de ville lägga in mig, men jag övertygade dem om att min säng hemma var mycket bättre, men fick lova att komma tillbaka efter två dagar för att ta ett nytt test. Så igår spenderade jag ytterligare tre timmar på sjukhuset, men fick ialla fall veta att mina värden såg mycket bättre ut, dock inte jag, eftersom att man kan få utslagsliknande saker av dengue, såg min kropp ut som en spindelväv av röd karaktär, riktigt nasty.

Skönt är iallafall att Mae Sot kryllar av läkare och läkarstudenter, för jag fick ringa min vän Ali några gånger under denna sjukdom eftersom att de på sjukhuset hade problem med allt utom att säga Dengue, så är det skönt när någon kan förklara så att man förstår vad som händer och sker.